Zur Beschreibungsseite auf Commons

Datei:2021-05-27 Beerdigung von Merita Alves.jpg

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Originaldatei(1.680 × 1.120 Pixel, Dateigröße: 469 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Deutsch: MENSAJEN HUSI PREZIDENTE REPÚBLIKA FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO IHA LORON HAKOI ERÓINA MERITA ALVES BI-KIAK

Jardim Heróis da pátria Metinaro, 27 maiu 2021 Ho laran taridu tebes mak hau, ho família nia naran, hatoo mensájen solidariedade no estima ba família Alves no Araújo neebé lakon ema murak tebes ida. Lakon ida nee ita hotu sente iha ita-nia fuan tanba ita hotu hatene saída mak mana Merita Alves halo, nuudar Kombatente Libertasaun Nasional, hodi ita bele hamriik ohinloron nuudar Povu ho identidade rasik moris iha País ida, ho estatutu hanesan ho País sira seluk, neebé membru Nasoins Unidas. Ho naran kódigu Bi-Kiak ka Butete mak nia identifika-an iha ita-nia funu naruk nakonu ho terus no sakrifísiu oin-oin, husi nia rasik, ninia kaben veteranu luta Octávio Araújo, alin sira no familiár sira seluk neebé tuba rai metin hamutuk ba mehi ida deit: Ukun rasik an. Ho operasaun serku no anikilamentu husi militar indonéziu, Bases de Apoio nakfera no Batallaun 315 konsegue kaer Merita no família. Biar tun ona mai hela iha Dili, família nee la moris hakmatek. Laós deit tanba militar indonéziu hatama beibeik iha kadeia ka litik hela deit maibé tanba lakoi husik monu mehi ukun rasik an. Biar ho risku hetan tortura no mate, família nasionalista nee buka dalan oinsá deit hodi tanen nafatin ita-nia mehi boot. Sira nia uma nakfila ba núkleu prinsipál ida ba organiza rezisténsia iha Dili laran no fó abrigu ba komandante FALINTIL no líder FRETILIN. Sai mós fatin seguru ida ba simu no hasae informasaun ba rai-li’ur no halibur apoiu lojístiku ba Frente Armada. Haree ba prosesu hametin Rede Clandestina iha Dili, Prezidente Repúblika hakarak rekoñese papel boot família Alves no Araújo nian iha organizasaun rede klandestina iha Dili laran. Nu udar omenájen ba eroína Bi-Kiak ka Butete, Prezidente Repúblika hakarak hahii mós ohin papel feto hotu-hotu nian iha ita-nia luta libertasaun nasional. Iha tempu neebá, Rezisténsia hatene katak inimigu la preokupadu bainhira haree feto sai husi uma no husi Dili, lao ba mai, tula sasán iha ulun ka lori ho liman. Inimigu hanoin katak feto fraku, la barani hanesan mane. Feto hatene nafkilak inimigu neebé konsidera nuudar fraku sai kbiit-wain. Bainhira mane labele sai ba públiku tanba persege no deskonfia, feto mak sai ba públiku ezekuta atividade klandestina. Tanba la haree feto hanesan perigu boot, inimigu persege liuliu mak mane. Neebé feto sira mak elementu forte liu ba organiza Rezisténsia iha zona inimigu nian. Ho feto sira-nia dedikasaun tomak ita konsege haburas rede klandestina iha zona inimigu sira nian. Iha 1998, família Alves no Araújo arriska-an bainhira deside simu hau, Ran Nakali, Detina Bagia, Soekarno no Gamoloi iha sira-nia uma, iha Audian, bainhira ami tun mai hetan ho kombatente sira seluk no organiza apoiu lojístiku. Iha loron ohin, halibur família Alves no Araújo, hodi hahii memória eroína Merita Alves nian, hau hakarak rekoñese mós família ninia apoiu ba ami iha ai-laran no ba Rezisténsia tomak. Bi-Kiak hanesan inan, feto, alin no kamarada sei hela ita hotu nia fuan! Ita hotu promete lori nia mehi ida nee: loke dalan ba feto sira-nia emansipasaun atu bele sai parseira mane nian, iha uma, sosiedade, instituisaun públika no iha sektor privadu. Viva eroína Merita Alves!


Hato'o Husi Chefe Casa Civil Francisco Maria de Vasconcelos.
Datum
Quelle
Urheber Juliao Fernandes, Presidência da República Democrática de Timor-Leste
Genehmigung
(Weiternutzung dieser Datei)
Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2021-05-27_Beerdigung_von_Merita_Alves.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

c74636ac3a146bb92250ed3278d422dfb205f0da

480.655 Byte

1.120 Pixel

1.680 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell19:05, 27. Mai 2021Vorschaubild der Version vom 19:05, 27. Mai 20211.680 × 1.120 (469 KB)J. Patrick Fischer{{Information |Beschreibung = MENSAJEN HUSI PREZIDENTE REPÚBLIKA FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO IHA LORON HAKOI ERÓINA MERITA ALVES BI-KIAK Jardim Heróis da pátria Metinaro, 27 maiu 2021 Ho laran taridu tebes mak hau, ho família nia naran, hatoo mensájen solidariedade no estima ba família Alves no Araújo neebé lakon ema murak tebes ida. Lakon ida nee ita hotu sente iha ita-nia fuan tanba ita hotu hatene saída mak mana Merita Alves halo, nuudar Kombatente Libertasaun Nasional, hodi ita bele…

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Globale Dateiverwendung

Die nachfolgenden anderen Wikis verwenden diese Datei:

Metadaten