Zur Beschreibungsseite auf Commons

Datei:2021-10-05 Generalstaatsanwaltschaft Osttimors.jpg

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Originaldatei(1.729 × 1.153 Pixel, Dateigröße: 383 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Tetun: DISKURSU HOSI SUA EXELÉNSIA PREZIDENTE REPÚBLIKA

IHA SERIMÓNIA TOMADA POSE BA ADJUNTA PROKURADÓR-JERÁL REPÚBLIKA, DRA. REMÍZIA DE FÁTIMA DA SILVA

            Palásiu Prezidensiál, 5 Novembru, 2021

Señores Atores Judisiárius Família hosi Adjunta ba Prokuradora Jerál Repúblika, Dra Remígia de Fátima da Silva Señoras no señores, Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste fó kompeténsia ba Prezidente Repúblika atu nomeia no ezonera adjuntus ba Prokuradór-Jerál Repúblika, hafoin rona Konsellu Superiór Ministériu Públiku, liuhosi artigu 86 alínea 1) no artigu 133 no. 6. Norma konstitusionál sira-ne’e tama iha artigu 14 no 84 Estatutu Ministériu Públiku nian (Republikasaun Lei no. 14/2005 hosi loron 16 Setembru, haktuir alterasaun dahuluk ba Lei no. 11/2011, 28 Setembru), ne'ebé hatuur rejime legál ba nomeasaun adjuntu sira ba Prokuradór-Jerál Repúblika. Tanba haktuir norma sira hatuur iha Konstituisaun no lei ordinária, hafoin rona Konsellu Superiór Ministériu Públiku mak ha’u foti desizaun hili majistradu ida hodi kaer kargu nu’udar Adjuntu Prokuradór-Jerál Repúblika, ne’ebé mamuk hela, hafoin eis-Adjuntu Prokuradór-Jerál Repúblika, Dr. Alfonso Lopez, simu fali knaar nu’udar Prokuradór-Jerál Repúblika. Prezidente Repúblika iha kbiit atu hili Adjuntu ba Prokuradór-Jerál Repúblika hosi lista majistrada ka majistradu Ministériu Públiku ho kategoria primeira klase, tuir rekizitu legál sira-ne’ebé mak haktuur ona no tuir mós artigu 14 hosi Estatutu Ministériu Públiku. Señoras no señores, Ha’u hakarak fó-sai katak Ministériu Públiku nia modelu organizasaun, ho estrutura ierárkika ida ne’ebé hatán ba Prokuradór-Jerál Repúblika, tuir artigu 133 Konstituisaun Repúblika haruka. Tanba Ministériu Públiku organiza-an tuir ierarkia ida, Prokuradór-Jerál Repúblika hatán ba Prezidente Repúblika no mós ba Parlamentu Nasionál. Estatutu Ministériu Públiku, haktuir Konstituisaun, hatuur katak adjuntu Prokuradór-Jerál Repúblika mak iha kompeténsia atu koadjuva no substitui (hola fatin) Prokuradór-Jerál Repúblika. Adjuntus Prokuradór-Jerál Repúblika de’it mak bele kaer knaar aas ne’e iha diresaun Ministériu Públiku nian, no mós knaar sira seluk ne’ebé Prokuradór-Jerál Repúblika bele delega ba sira, tuir lei haruka. Hosi kompeténsia sira ne’ebé Prokuradór-Jerál bele delega ba ninia adjuntu sira, ha’u temi mak reprezentasaun, liuhosi substituisaun, iha tribunál superiór sira iha instánsia aas liu – katak Supremu Tribunál Justisa no Tribunál Superiór Administrativu, Fiskál no Kontas –, no mós bainhira hala’o knaar diresaun nu’udar kompeténsia tama iha ierarkia Ministériu Públiku nian. Nune’e, knaar Adjuntu ba Prokuradór-Jerál Repúblika iha importánsia no signifikadu boot tebes iha Ministériu Públiku ninia orgánika no lala’ok. Señoras no señores, Haree ba prosedimentu hatuur iha ita-nia Konstituisaun mak ha’u hili majistrada Ministériu Públiku nian, Señora Dra. Remízia de Fátima da Silva, nu’udar Adjunta ba Prokuradór-Jerál Repúblika. Ha’u hetan referénsia di'ak tebes kona-ba dezempeñu Señora Dra. Remízia de Fátima da Silva iha knaar públiku sira ne’ebé nia hala’o to’o ohinloron, ho responsabilidade oioin. Hare’e ba Dra. ninia kapasidade no kualidade profisionál no pesoál, inklui ninia karáter, ha’u fiar Katak Dra ne’e sei hala’o ninia knaar nu’udar Adjunta Prokuradór-Jerál Repúblika ida ne’ebé ezemplár, ho méritu aas. Majistrada ida-ne’e, ne’ebé foin simu pose, iha esperiénsia liu tinan ruanulu, iha Ministériu Públiku. Esperiénsia naruk ida ne’e hariku liután ho knaar ne’ebé nia hala’o ona, nu’udar Prokuradora Repúblika Distritál. Tanba iha ona esperiénsia uluk iha knaar diresaun, supervizaun no koordenasaun, Dra ne’e hakbiit an tiha ona ho atributu importante ba ninia kargu foun, nu’ udar Adjunta ba Prokuradór-Jerál Repúblika. Haree ba ninia esperiénsia iha tinan barak nia laran, hamutuk ho ninia kualifikasaun nu’udar Prokuradora Repúblika ho kategoria primeira klase, Majistrada ida-ne’e bele hatán ba ezijénsia boot sira hosi kargu ida-ne’e. Señoras no señores, Iha 27 Outubru foin liubá, iha serimónia inaugurasaun ba edifísiu gabinete sentrál sira Prokuradoria-Jerál Repúblika ninian, ha’u hetan biban atu hato’o ha’u-nia hanoin kona-ba knaar importante saída mak Ministériu Públiku tenke hala’o iha ita-nia sosiedade, tuir artigu 132 Konstituisaun Repúblika haruka. Sra. Dra. Remízia hatene knaar konstitusionál sira ne’e no oinsá hala’o tuir Estatutu Ministériu Públiku haruka, liuhosi ninia servisu espesializadu sira. Hosi knaar konstitusionál refere ba instituisaun ida ne’e, ha’u hakarak temi liuliu reprezentasaun Estadu nian, hala'o asaun penál, defeza ba menór sira, ema ne’ebé la prezente no la iha kbiit, no mós kona-ba defende legalidade demokrátika no promove kumprimentu lei. Knaar sira-ne’e hotu hosi Ministériu Públiku tenke hala’o iha ámbitu majistratura ida ne’ebé ierarkizada, maibé tenke hala’o tuir lei no regulamentu sira-ne’ebé aplikável. Prevensaun no kombate hasoru kriminalidade en-jerál no hasoru korrupsaun no kriminalidade organizada no transnasionál tenke halo beibeik, no ida ne’e ezije aten-barani no motivasaun rohan-laek, la’ós de’it hosi ajente sira Ministériu Públiku nian, maibé mós hosi instituisaun sira seluk no sidadaun no sidadã sira-ne’ebé partisipa iha luta ida ne’e. Atu luta ne’e la’o ba oin ho di’ak no hetan susesu metin kedas, diresaun Ministériu Públiku nian tenke kompetente no efikás liután no babeibeik. Ida-ne’e sei sai responsabilidade sentrál ida ne’ebé Señora Dra sei kaer liuhosi kolaborasaun ho ninia Xefe, Señór Prokuradór-Jerál Repúblika. Ha’u fiar katak Dra. hatene momoos katak knaar sira ne’ebé sei hala’o hosi ohin ba oin, nu’udar Adjunta Prokuradór-Jerál Repúblika, ezijente tebetebes. Ita hotu hein katak Señora Dra. Remízia de Fátima da Silva sei efetivu no ezemplár, nu’udar Adjunta ba Prokuradór-Jerál Repúblika. Señora Dra. Remízia nu’udar Adjunta ba Prokuradór-Jerál Repúblika no Señór Dr. Alfonso, nu’udar Prokuradór-Jerál Repúblika, hatene katak bele konta ho ha’u, nu’udar Prezidente Repúblika, atu fó apoiu institusionál nesesáriu hodi hametin no haburas Ministériu Públiku nu’udar instituisaun, iha ámbitu Estadu Direitu Demokrátiku ninia sistema judisiáriu ne’ebé sira rasik halo parte ba. Molok atu remata, ha’u hakarak foti as katak justisa sai hanesan indikadór di’ak ida kona-ba saúde demokrasia nian iha ita-nia Rain. Nune’e, ba protagonista sira ne’ebé halo parte área judisiál, ne’ebé marka prezensa iha serimónia ohin, Prezidente Repúblika hakarak hatete fali ninia kompromisu atu fó apoiu, tuir ninia knaar konstitusionál.

Obrigadu barak!
Datum
Quelle Presidência da República Democrática de Timor-Leste
Urheber Juliao Fernandes, Média Presidência da República Democrática de Timor-Leste

Lizenz

Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2021-10-05_Generalstaatsanwaltschaft_Osttimors.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

8032312985fdf24d880b7d2c5164385c907e01a6

392.333 Byte

1.153 Pixel

1.729 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell15:14, 7. Nov. 2021Vorschaubild der Version vom 15:14, 7. Nov. 20211.729 × 1.153 (383 KB)J. Patrick FischerUploaded a work by Juliao Fernandes, Média Presidência da República Democrática de Timor-Leste from [https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=247575460745752&id=100064798990297 Presidência da República Democrática de Timor-Leste] with UploadWizard

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Metadaten