Zur Beschreibungsseite auf Commons

Datei:2021-11-16 Lessuata 2.jpg

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Originaldatei(950 × 605 Pixel, Dateigröße: 179 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Tetun: POVU MANUFAHI HAKSOLOK SIMU PREZIDENTE REPÚBLIKA

Manufahi, 16 novembru 2021 Povu Munisípiu Manufahi simu Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo no nia komitiva ho serimónia kulturál iha Lesuate, rai-ketan entre Munisípiu Ainaro no Manufahi. Ho sergala ka hamulak husi lia na’in Suku Holarua no moradores husi Turiscai, povu Manufahi simu Prezidente Francisco Guterres Lú Olo ne’ebé sei ko’alia ho sira, iha diálogu komunitáriu, hanaran “Dada-lia ho Lú Olo, ne’ebé sei realiza aban, 17 novembru, tuku 09h00 to’o remata, iha Salaun Parokial Same. “Sergala hanesan tradisaun ida simu ita-nia Nai-ulun sira. Iha nia konteúdu, Sergala ne’e iha buat rua. Ida, hamulak ba ita-nia natureza. Sergala ida fali, atu hamulak no fó kbiit ba Na’i-ulun sira. Sergala ne’e hanesan katuas sira (lia-na’in) hamulak mai Na’i Prezidente hanesan mós ema númeru um ida nasaun ida ne’e nian. Entaun, simu Nai Prezidente ho hamulak ne’ebé maka atu fó kbiit no forsa natureza ba Sua Eselénsia Prezidente Repúblika”, esplika Administradór Munisípiu Manufahi Arantes Isaac Sarmento, ne’ebé molok sergala, hamutuk ho nia espoza, tara mós tais ba Prezidente Francisco Guterres Lú Olo no Espoza, Cidália Nobre Guterres. Xefe Estadu no komitiva ne’ebé kompostu husi Xefe Casa Civil, Francisco Maria de Vasconcelos, Xefe Casa Militar, António Soares da Silva “Mau-Kalo”, Ministru Agrikultura no Peskas Pedro dos Reis no Vise Ministru Administrasaun Estatal Lino de Jesus Torrezão hafoin ida ne’e, kontinua ba Parke Dom Boaventura Luak. Tuir dalan ninin ba Luak, estudante sira husi eskola bázika to’o sekundária ho kadernu ne’ebé iha fotografia antigu Prezidente Repúblika sira, liki ba mai bandeirolas RDTL ho komunidade ne’ebé hambriik iha ida-idak nia uma oin, basa-liman, fó benvindu ba Xefe Estadu no nia espoza. To’o iha Luak, iha Parke Dom Boaventura grupu tebedai-kinikini husi Suku Betano, simu no akompaña Prezidente Repúblika to’o iha Monumentu Dom Boaventura, fatin Xefe Estadu presta omenajen dahuluk no simu bua-malus husi lia na’in sira husi Luak, molok hakatliu ba Ossoariu hodi presta mós omenajen, hasa’e orasaun no tau ai-funan ba restus mortais antigu kombatentes ba luta libertasaun nasionál. “Dom Boaventura nia istória ita hotu rona, ita hotu hatene. I ha’u la’os primeira vez mai iha Dom Boaventura nia fatin, maibé uluk kedas seidauk foti monumentu ida ne’e ha’u tama tiha kedas iha uma Dom Boaventura ninian hodi presta omenajen ba ninia pasadu ida ne’ebé mak halo parte istória Timor-Leste ninian, ne’ebé lori povu Manufahi hambriik hasoru kolonializmu kulit- mutin ne’ebé hanehan hela ita-nia avo, beiala sira iha tempu ne’eba. Portantu, ohin, tempu ida ne’ebé ita Timor-Leste hetan Independénsia. Klaruke ne’e hanesan simbolojia Timor-Leste ninian. Ita sei presta nafatin omenajen ba sira para hodi lembra nafatin ba jerasaun joven sira hodi hatene katak Timor-Leste, la’os uluk ne’e hakru’uk de’it ba ema seluk ne’ebé mai, maibé sira mós dalabarak hambriik hasoru. Soke kbiit la to’o, forsa lato’o, entaun prontu, sira tenki hetan konsekuénsia to’o mate. Hanesan mós ne’e, tutan fali husi 1975, bainhira niaoan sira, nia maun-alin sira ou nia beioan hodi hatutan fila fali hodi hasoru mutin sira. Timor hakarak ukun rasik-an iha altura ne’eba liu husi Avó Xavier ninian. Portantu, liuhusi Komité Sentrál FRETILIN ninian ne’ebé lori obra ida ne’e atu hatutan ho forma ida mais sistemátiku, mais organizada, mais orientada ba objetivu ukun rasik-an. I iha altura ida ne’eba, Indonézia invade Timor-Leste. Ita halo rezisténsia idake durante tinan-24 ne’e nia laran hasoru okupasaun Indonézia to’o ita hetan fila fali ita-nia indepenedénsia ida ohin. Portantu, prosesu hirak ne’e ba ita, hatudu katak povu Timór-Leste povu idake ass’wa’in. Partikulamente povu ida Manufahi, povu ida tanbém ass’wa’in, ne’ebé kontribui barakliu ba ita-nia libertasaun nasionál. Tamba ne’e mak ohin, mai tan fali fatin ida ne’e presta omenajen mós ba sira hotu ne’ebé mate iha funu-laran hodi fó sira-nia vida mai ita-nia liberdade”, esplika Prezidente Francisco Guterres Lú Olo ne’ebé bainhira ko’alia kona-ba bua-malus ne’ebé nia simu husi lia-na’in sira husi Luak, hatete: “Bua-malus ne’e simbólikuliu. Portantu, hatene katak kuandu ita simu bua-malus ne’e signifika katak ita simu matak-malirin husi ita-nia beiala sira hotu. Tamba ne’e mak ohin ami hotu mai iha ne’e simu matak malirin husi ita-nia beiala sira-nian, liuliu Dom Boaventura nian ne’ebe sira hamulak hodi husik hela liafuan ida ne’e”. Kona-ba vizita Xefe Estadu nian iha Munisípiu Manufahi, estudante Jefri dos Santos Aroújo, husi Eskola Sekundária 1912, hatete: “Ha’u sente kontente, laran haksolok tanba tanba primeira vez Na’i Prezidente mai vizita ami-nia Munisípiu Manufahi. Nune’e ami simu nia ho dansa kultura tanba mai ona munisipiu ida ne’e. Ho prezensa Na’i Prezidente nian espera Estadu bele taumatan diakliutan hodi hadi’a ami-nia eskola no kompleta kadeira-meja ne’ebé falta iha ami-nia eskola nomós eskola seluk iha Manufahi”. Sentimentu hanesan hato’o mós husi Alcina da Silva, negosiante modo husi Suku Babulo, ne’ebé hatete: “sente kontente tanba Na’i-ulun boot ida atu mai vizita ami-nia rain”, maske rekoñese nia negósiu la’o ladún di’ak. “Ami povu loroloron mai fa’an sasán mas ema ladun sosa ida. Ami husi Suku Babulu mai fa’an sasán iha Suku Daisua. Ami fa’an sasán to’o kalan, hetan $10 mós lae”, nia lamenta. “Ha’u hanesan Xefe Aldeia kontente ho vizita Nai Prezidente Repúblika tanba ha’u rona sei iha diálogu ho komunidade. Entaun, saida mak komunidade preokupa durante ne’e (…) primeiru, oinsá lideransa nasionál sira iha Timor ne’e atu hamutuk para povu mós bele kontente dehan ami-nia Na’i-ulun sira hamutuk. Segundu, oinsá mak atu haree ba dezenvolvimentu iha nasaun nia laran, ezemplu iha Munisipiu Manufahi de’it, to’o agora, Suku balu mós ahi (eletrisidade) seidauk lakan, Suku, Aldeia balu estrada seidauk tama (…) I Munisipiu Manufahi ema dehan iha veteranus falsu barak, entaun oinsá atu haloos buat sira ne’e”, hateten Martins Nunes, Xefe Aldeia Fahi Luhan, Suku Holarua. Administradór Munisípiu Manufahi, Arantes Isaac Sarmento, afirma: “Hanesan servidór povu iha Munisípiu Manufahi sente onradu i sente kontente tebetebes ba iha vizita Sua Eselénsia Prezidente Repúblika nian, tanba iha fulan hira ba kotuk, tuir loloos Sua Eselénsia Prezidente Repúblika vizita tiha ona Manufahi. Maibé tanba iha asuntu balu, Sua Eselénsia Prezidente Repúblika tenki adia fali vizita (…). Entaun, nu’udar servidór povu ida iha munisipiu no povu Manufahi, sente kontente tebes tanba durante ne’e tetu no hein hela Sua Eselénsia Prezidente Repúblika atu bele mai direta hasoru malu ho komunidade atu bele rona direta preokupasaun sira ne’ebé maka komunidade iha. I aleinde ne’e, komunidade mós rona direta mensajen Sua Eselénsia Prezidente Repúblika nian”. Nia hatutan, Munisípiu Manufahi preparadu simu Xefe Estadu no la’os de’it komunidade husi Postu Same Vila, mobiliza mós komunidade husi Postu Alas, Fatuberlihu no Turiscai, atu bele partisipa iha programa diálogu. “Kada postu mai ho 50 pessoas. Ba Same Vila hanesan postu ida iha kapitál, klaruke ami laiha limitasaun. Kuaze mobiliza hotu komunidade, liuliu ba parte sira hanesan veteranu, sosiedade sivíl, juventude, relijioza mós grupu feto sira”. Tuir Administradór Arantes Isaac Sarmento, preokupasoens ne’ebé komunidade sei aprezenta ba Xefe Estadu sei la dook husi nesesidade atu hadi’ak infrastrutura bázika. “Hanoin dezafiu ne’ebé komunidade enfrenta maka iha parte infraestrutura bázika hanesan estrada, eletrisidade homos bee moos. Ida ne’e Munisipiu nia dezafiu ida tanba durante ne’e ita hotu hatene katak, munisipiu depende liu ba iha Orsamentu Jerál Estadu ne’ebé define iha Governu Sentral. (…) Entaun Munisipiu rasik laiha duni orsamentu própriu para atu halo atendimentu direta ba preokupasaun sira ne’ebé komunidade iha, hanesan area, ohin, ha’u temi. (…) Ita hotu hatene katak Sua Eselénsia Prezidente Repúblika maka sei promulga Orsamentu Jerál Estadu (…) I ami iha esperansa boot tebes ho Prezidente Republika iha diálogu ne’e. Preokupasaun sira hanesan ha’u temi, hanoin bele responde iha Orsamentu Jerál Estadu 2022 nian”, dehan Administradór Arantes Isaac Sarmento.

Mídia PR
Datum
Quelle Presidência da República Democrática de Timor-Leste
Urheber Presidência da República Democrática de Timor-Leste

Lizenz

Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2021-11-16_Lessuata_2.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

52c1fbc7a13abd5986acb33d14c852e7dbc930e3

183.105 Byte

605 Pixel

950 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell22:13, 16. Nov. 2021Vorschaubild der Version vom 22:13, 16. Nov. 2021950 × 605 (179 KB)J. Patrick Fischer{{Information |description={{tet|1=POVU MANUFAHI HAKSOLOK SIMU PREZIDENTE REPÚBLIKA Manufahi, 16 novembru 2021 Povu Munisípiu Manufahi simu Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo no nia komitiva ho serimónia kulturál iha Lesuate, rai-ketan entre Munisípiu Ainaro no Manufahi. Ho sergala ka hamulak husi lia na’in Suku Holarua no moradores husi Turiscai, povu Manufahi simu Prezidente Francisco Guterres Lú Olo ne’ebé sei ko’alia ho sira, iha diálogu komunitáriu, hanaran “Dada-lia ho Lú O...

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Metadaten