Zur Beschreibungsseite auf Commons

Datei:2022-02-02 Übergabe der Flagge der F-FDTL an Falur Rate Laek.jpg

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Originaldatei(1.656 × 1.177 Pixel, Dateigröße: 392 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Tetun: Diskursu hosi Sua Exelénsia

Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas nian, Dr. Francisco Guterres Lú Olo Iha Komemorasaun Aniversáriu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste ba dala 21 Kuartél-Jenerál, iha Fatuhada, 2 Fevereiru, 2022 Ilustre konvidadu sira, Señoras no Señores, Ohin, 2 Fevereiru, ita selebra aniversáriu FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste ba dala 21. Iha loron ida-ne’e, ita hanoin hikas momentu istóriku hosi ninia estabelesimentu iha Aileu nu’udar susesór lejítimu ba gloriozas FALINTIL – katak Frente Armada, ne’ebé tuba rai metin ho espíritu asua’in hodi luta ho nia kbiit rasik hasoru okupasaun militár iha ita-nia rain durante tinan 24 nia laran. Buat ne’ebé FALINTIL, hanesan servidór Estadu, husik hela nu’udar legadu di’ak ida ba ita, mak ita-nia Pátria nia independénsia, hamutuk ho prinsípius no valores ne’ebé kesi ita hamutuk no sai nu’udar aliserse loloos ba ita-nia Estadu Direitu Demokrátiku. Ha'u hakarak hato'o saudasaun ba militár no sivíl sira-ne'ebé loroloron serbisu ho dedikasaun no empeñu tomak no kumpre misaun sira-ne’ebé mak fó ba sira atu hala’o, ho neon no laran tomak, hodi defende Timor-Leste. Ha'u agradese mós imi ida-idak ne’ebé hola parte iha serimónia ida-ne'e, liuliu ita-nia militár no eis-kombatente sira. Nasaun deve barak tebes ba sira. Militár sira, Señoras no señores, Nu’udar Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas, ho onra no orgullu boot mak ha'u prezide serimónia komemorasaun loron FALINTIL-FDTL, ne’ebé sei inklui mós serimónia tomada pose ba knaar aas liu iha ierarkia militár. Dezde kedas ha’u simu knaar nu’udar Komandante Supremu Forsas Armadas ne’ebé Konstituisaun fó ba Prezidente Repúblika, ha’u sempre buka haka’as an atu hametin koezaun no valorizasaun Forsas Armadas, tanba konsidera nu’udar importante tebes hodi hametin koezaun no unidade Estadu nian no haforsa identidade timoroan. Ne'e hanesan objetivu ida ne'ebé tenke hetan konsiderasaun prioritáriu hosi ajente no responsavel polítiku tomak. Transformasaun no mudansa hala’o ho ritmu ne’ebé aas tebes no prosesu renovasaun ba kargu akontese tanba Forsas Armadas liu hela prosesu dezenvolvimentu no modernizasaun. Tanba ne’e mak ita tenke haree mudansa ba Komandante Militár ho pozitivu no fiar metin, nu’udar situasaun baibain ida. Mudansa hirak-ne'e hanesan prosesu naturál ida, ne’ebé akontese beibeik ona ba ita-nia lideransa militár dezde kedas restaurasaun independénsia. Ita tenke haree mós ba mudansa ida-ne’e hanesan sinál konfiansa hosi podér polítiku ba iha instituisaun militár no mós ba iha kapasidade lideransa xefia sira-nian no, iha tempu hanesan, sai hanesan insentivu ida ba ita-nia militár sira atu dezenvolve espetativa ba progresaun iha karreira militár. Mudansa hirak-ne’e hatudu momoos no loloos Komandante Supremu Forsas Armadas nia konfiansa ba iha instituisaun FALINTIL-FDTL no mós ninia kbiit ne'ebé Konstituisaun fó nu’udar Xefe Estadu. Hodi hakat liu dezafius hosi transformasaun institusionál ne’ebé buka valoriza di'ak liután FALINTIL-FDTL, ita presiza haburas kompeténsia lideransa no prepara komandante sira aban-bainrua nian atu nune’e bele prontu atu hakat liu obstákulu sira-ne’ebé karik sei mosu iha tempu oinmai no hamorin Instituisaun Militár nia naran babeibeik. Ida-ne’e sai ona hanesan imperativu no marku importante tebes ida iha prosesu gerrilla nakfila ba Forsas Defeza Timor-Leste FALINTIL- FDTL. Iha prosesu transformasaun hirak-ne’e, buat barak mai hosi vizaun no lideransa hosi Forsas nia Komandante sira, Majór-Jenerál Taur Matan Ruak no Tenente-Jenerál Lere Anan Timur, ne’ebé sai ona nu’udar inspirasaun no ezemplu di’ak ba jerasaun foun sira. Ba sira ha’u hato’o obrigadu wain! Militár sira, Señoras no señores, Oras despedida ba Komandante Militár ida sempre iha signifikadu aas tebes. Ohin, iha forsa militár sira-nia oin, ha’u hakarak hato'o ho laran tomak ha'u-nia omenajen ba Timor-Leste nia Soldadu ida ne’ebé foin remata karreira militár ida ne’ebé naruk no furak tebes nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL. Soldadu ne’e mak Tenente-Jenerál Lere Anan Timur.

Tanba remata ona knaar tuir nia pedidu rasik, ha’u hakarak aproveita biban ida-ne’e hodi hato’o rekoñesimentu ba servisu sira-ne’ebé mak nia presta ba Pátria no FALINTIL-FDTL durante ne’e, hodi sai ezemplu di’ak ida atu banati tuir no fó prestíjiu boot ba Timor-Leste.

Señór Tenente-Jenerál Falur Rate Laek, Iha momentu ne’ebé Señór Jenerál simu pose nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ita-Boot foti knaar aas liu iha ierarkia militár, hodi kaer responsabilidade aas liu iha nivel komandu militár Forsas Armadas sira-nian no akonsellamentu militár ba órgaun soberania sira ho kompeténsia iha área Defeza no Seguransa Nasionál. Knaar XEMJFA nian hanesan dezafiu di’ak ida ba ofisiál ne’ebé de’it iha FALINTIL-FDTL, maibé mós dezafiu boot liu ida. Hosi dezafiu boot hirak ne’ebé Señór Jenerál sei hasoru durante ninia mandatu, ha’u hakarak temi liuliu dezafiu atu haburas no hametin estrutura superiór komandu no kontrolu nian, formasaun, aprontamentu no sustentasaun ba forsas hodi halo sira sai fleksivel liután no prontu atu hatán ba dezafiu ne’ebé de’it. Ha’u fiar katak Señór Jenerál sei hatutan asaun komandu hosi instituisaun militár ida-ne’ebé nia haknaar an nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál. Maibé, atu halo nune'e, nia sei presiza ema hotu nia apoiu no kolaborasaun, liuliu hosi sira-ne’ebé serbisu besik liu ho Xefe Estadu-Maiór Jenerál iha FALINTIL-FDTL no la kleur tan sei nomeia hosi Prezidente Repúblika. Kolaboradór sira-ne’e mak Vise-Xefe Estadu-Maiór Jenerál, Xefe Estadu-Maiór FALINTIL-FDTL no Komandante sira Komponente nian. Militár sira, Señoras no señores, Instituisaun Militár hanesan riin importante tebes ida atu ita bele hamriik nu’udar Pátria. Se Forsas Armadas la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu, mak Timor-Leste sei la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu. FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste hanesan instituisaun ida ne'ebé iha hela evolusaun nia laran no la’o tuir nia dalan tuir limitasaun sira-ne’ebé mosu hosi kontestu nasionál. Dezafiu ne'ebé iha nia oin hanesan ezersísiu kompleksu ida ba jestaun nesesidades, intereses no ojetivus, ne’ebé bele rezolve de’it liuhosi prosesu planeamentu ida ne’ebé rigorozu no ezijente kona-ba defeza nasionál no forsas. Prosesu hirak-ne’e estabelese ona iha lei, liuliu iha estratéjia militár nia dokumentu estruturante sira, ne’ebé mak foin lailais aprova. Loos duni katak ita presiza hadi’a nafatin kuadru legál no regulamentár ba dezenvolvimentu no reforsu hosi instituisaun militár, hodi halo nia sai presizu no efetivu liután, atu nune’e bele hetan konsensu ida ne’ebé luan hosi ajente polítiku no órgaun soberania tomak. Klaru ke ita presiza harii Sistema Forsas nia kapasidade sira. Tanba ne'e mak ita luta naba-naba atu halo ita-nia forsa sira sai ekipadu di'ak liután. Maibé ema sira-ne'ebé hatene ita-nia istória hatene mós katak ema rasik no sira-nia vontade atu luta mak halo diferensa. No ita sei kontinua nafatin hanesan ne'e. Instituisaun Militár ne'e ba futuru tenke kompostu hosi ema militár ke iha kompeténsia no motivasaun, ne'ebé tuir padraun aas liu ba formasaun, kualifikasaun no treinu. Señór Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ba Señór Tenente-Jenerál ne'ebé ohin simu knaar nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál Forsas Armadas iha forsas iha parada no dirijente polítiku no Estadu Timor-Leste sira-nia oin, ha’u hato’o ha’u-nia konviksaun katak Señór Tenente-Jenerál sei kumpre misaun ne’ebé ema fó fiar ba Ita atu hala’o, ba Nasaun no FALINTIL-Forsas Defeza nia di’ak. Ba misaun ida-ne’e, bele konta ho apoiu no solidariedade institusionál hosi Prezidente Repúblika.

Obrigadu!
Datum
Quelle Medienstelle des Präsidialamtes Osttimor
Urheber Juliao Fernandes, Medienstelle des Präsidialamtes (PR)

Lizenz

Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2022-02-02_%C3%9Cbergabe_der_Flagge_der_F-FDTL_an_Falur_Rate_Laek.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

4cbcd7382980d5a3733c22ee9aa760f874cdb233

401.739 Byte

1.177 Pixel

1.656 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell21:50, 2. Feb. 2022Vorschaubild der Version vom 21:50, 2. Feb. 20221.656 × 1.177 (392 KB)J. Patrick FischerUploaded a work by Juliao Fernandes, Medienstelle des Präsidialamtes (PR) from [https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=305833508253280&id=100064798990297 Medienstelle des Präsidialamtes Osttimor] with UploadWizard

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Metadaten