Zur Beschreibungsseite auf Commons

Datei:2022-08-25 Funeral at Jardim dos Herois e Martire da Patria, Aileu.jpg

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Originaldatei(2.048 × 1.216 Pixel, Dateigröße: 874 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Tetun: 𝗣𝗿𝗶𝗺𝗲𝗶𝗿𝘂-𝗠𝗶𝗻𝗶𝘀𝘁𝗿𝘂 𝗧𝗮𝘂𝗿 𝗠𝗮𝘁𝗮𝗻 𝗥𝘂𝗮𝗸 𝗣𝗿𝗲𝘇𝗶𝗱𝗲 𝗦𝗲𝗿𝗶𝗺𝗼́𝗻𝗶𝗮 𝗢𝗻𝗿𝗮 𝗙𝘂́𝗻𝗲𝗯𝗿𝗲 𝗯𝗮 𝗠𝗮́𝗿𝘁𝗶𝗿𝗲𝘀 𝗟𝗶𝗯𝗲𝗿𝘁𝗮𝘀𝗮𝘂𝗻 𝗡𝗮𝘀𝗶𝗼𝗻𝗮́𝗹 𝗶𝗵𝗮 𝗠𝘂𝗻𝗶𝘀𝗶́𝗽𝗶𝘂 𝗔𝗶𝗹𝗲𝘂

✅ 𝐿𝑜𝑟𝑖 𝑆𝑖𝑟𝑎 𝑁𝑎𝑠𝑎𝑢𝑛 𝑀𝑜𝑟𝑖𝑠, 𝐿𝑜𝑟𝑖 𝑆𝑖𝑟𝑎 𝐼𝑡𝑎 𝑀𝑜𝑟𝑖𝑠 𝗔𝗶𝗹𝗲𝘂, 𝗹𝗼𝗿𝗼𝗻 𝟮𝟱 𝗳𝘂𝗹𝗮𝗻 𝗮𝗴𝗼𝘀𝘁𝘂 𝘁𝗶𝗻𝗮𝗻 𝟮𝟬𝟮𝟮 – Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, kinta ne’e, prezide Serimónia Onra Fúnebres ba restu mortais Mártires Libertasaun Nasionál nian na’in 70 iha Jardim Eroi no Mártires ba Pátria, iha Munisípiu Aileu, ne’ebé organiza hosi Ministériu Asuntus Kombatente Libertasaun. Iha Intervensaun, Xefe Governu hateten eroi sira ne’ebé mate ruin naklekar tanba ho palavra de ordem ida dehan “Mate ka moris ukun rasik na” ne’ebé sai determinante ba timoroan sira feto no mane hamriik hodi reziste hasoru okupasaun ilegál hosi domin estranjeiru tanba lakohi t rai seluk mai hadau ita nia rain, nu fim tenke lakon ema rihun 200 resin, no liu tiha tinan 47 konsege Estadu halót filafali sira balun ne’ebé família hetan sira nia restu mortais tantu iha Aileu no iha fatin sira seluk iha territóriu laran.

“Tinan 47 liu ba ita nia lider sira soe liafuan ida hateten Mate ka Moris Ukun Rasik An”, kuandu fó sai liafuan ne’e hateten buat rua, ida katak ita determinadu loos,  atu funu hasoru ita nia funu maluk, ida seluk hateten katak,  ita la interese nia presu saida de’it, ita prontu atu fó, depois  tinan 47 liu ita seidauk hakoi hotu  ita nia mate  sira,  ne’e hatudu katak la’ós uitoan, besik rihun atus 2 mak mate, lisaun ida ba it- nia povu mak ita nia determinasaun, se de’it  mai husi ne’ebé de’it, hakarak hadau ita nia rain, ita sei la hakrúk ba sira, ita sei banati tuir sira uluk nia ain fatin i jerasaun ba jerasaun sei tuir ida ne’e, tanba kada povu kada nasaun, nia  konkista rasik nia espasu iha mundu, konkista rasik nia lian iha mundu, ema la fó ita iha bandeja, tanba ne’e ita dehan lori sira nasaun moris, lori sira ita moris, ita hotu terus nasaun  tomak terus balun uitoan balun barak, maibé liu-liu sira ne’ebé nia oan sira ba soi rai ida ne’e, obrigadu barak sira la mate saugati, sira nia mate iha folin todan  hanesan Ramelau, hanesan Matebian hanesan Kabelak”, dehan  Xefe Governu iha Intervensaun.

Eis Xefe Estadu Maior FALINTIL hatutan, Governu liuhosi Ministériu Asuntu Kombatente no Libertasaun Nasionál, sei kontinua kria kondisoins atu halót restu mortais sira iha fatin sira seluk, ne’ebé seidauk halót, tanba ne’e obrigasaun ida oinsá halót heróis sira ne’ebé sakrifika an ona sira nia vida ba nasaun. Iha biban refere, Xefe Ezekutivu mós husu ba timoroan sira atu kontinua banati tuir eroi sira nia espíritu ne’ebé husik hela ona Nasaun ida, hodi hamutuk oinsá kontribui ba prosesu dezenvolvimentu nasionál hodi hasai ita nia povu husi kiak no mukit. “Ita sira ne’ebé moris tebes kontinua banati nafatin tuir sira nia ezemplu, la fasil mais kada ita ida-idak halo reflesaun hodi hanoin katak buat ida halibur ita, mak ita-nia nasaun no ita-nia povu, buat ida halibur ita mak interese ita- nia nasaun nian. Aileu ohin se ita-boot sira lembra sei hanoin kona karik iha tinan 47 ba kotuk iha fulan agostu duni mak ita hahú iha Aileu, tinan 47 liu, fulan agostu mak ita haloot maun alin sira ne’e, ita husu sira kontinua tulun ita nafatin, tulun ita nia rain, tulun ita-nia oan no bei-oan sira para ké hetan kbiit, hetan forsa atu kontinua kontribui ba ita-nia dezenvolvimentu ita-nia nasaun nian”, tenik. Serimónia fúnebre refere, hahú ho misa no fó bensaun ba kampa no kaixaun restu mortais sira nian. Hola parte iha serimónia refere, Prezidente Tribunál Rekursu, Juis, Deolindo dos Santos, membru Governu sira, Autoridade sivíl no militar Munisípiu Aileu nian, membru Parlamentu Nasionál, Eis Xefe Estadu Maior F-FDTL, Tenente Jenerál Falur Rate La’ek, Reprezentante Komandu F-FDTL, reprezentante órgaun rezisténsia, no família mártires sira nian. 𝐇𝐎𝐓𝐔

  1. 𝐌𝐞𝐝𝐢𝐚𝐆𝐏𝐌
Datum
Quelle Primeiro-Ministro: S.E. Taur Matan Ruak
Urheber Primeiro-Ministro: S.E. Taur Matan Ruak

Lizenz

Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2022-08-25_Funeral_at_Jardim_dos_Herois_e_Martire_da_Patria,_Aileu.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

31c4bd34b1913767279c22a379bfbe72107cd43a

895.487 Byte

1.216 Pixel

2.048 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell17:55, 3. Sep. 2022Vorschaubild der Version vom 17:55, 3. Sep. 20222.048 × 1.216 (874 KB)J. Patrick Fischer== {{int:filedesc}} == {{Information |description={{tet|1=𝗣𝗿𝗶𝗺𝗲𝗶𝗿𝘂-𝗠𝗶𝗻𝗶𝘀𝘁𝗿𝘂 𝗧𝗮𝘂𝗿 𝗠𝗮𝘁𝗮𝗻 𝗥𝘂𝗮𝗸 𝗣𝗿𝗲𝘇𝗶𝗱𝗲 𝗦𝗲𝗿𝗶𝗺𝗼́𝗻𝗶𝗮 𝗢𝗻𝗿𝗮 𝗙𝘂́𝗻𝗲𝗯𝗿𝗲 𝗯𝗮 𝗠𝗮́𝗿𝘁𝗶𝗿𝗲𝘀 𝗟𝗶𝗯𝗲𝗿𝘁𝗮𝘀𝗮𝘂𝗻 𝗡𝗮𝘀𝗶𝗼𝗻𝗮́𝗹 𝗶𝗵𝗮 𝗠𝘂𝗻𝗶𝘀𝗶́𝗽𝗶𝘂 𝗔𝗶𝗹𝗲𝘂 ✅ 𝐿𝑜𝑟𝑖 𝑆𝑖𝑟𝑎 𝑁𝑎𝑠𝑎𝑢𝑛 𝑀𝑜𝑟𝑖𝑠, 𝐿𝑜𝑟𝑖 𝑆𝑖𝑟𝑎 𝐼𝑡𝑎 𝑀𝑜𝑟𝑖𝑠 𝗔𝗶𝗹𝗲𝘂, 𝗹𝗼𝗿𝗼𝗻 𝟮𝟱 𝗳𝘂𝗹𝗮𝗻 𝗮𝗴𝗼𝘀𝘁𝘂 𝘁𝗶𝗻𝗮𝗻 𝟮𝟬𝟮𝟮 – Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, kinta ne’e, prezide Serimónia Onra Fúnebres ba restu mortais Mártires Libertasaun Nasionál nian na’in 70 iha Jardim Eroi no Mártires ba Pátria, iha Munisípiu Aileu, ne’ebé organ...

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Metadaten